Link

2020 års Representantskap genomfört

Nu är det formellt klart, OBOS Damallsvenskan spelas med 14 lag från och med säsongen 2022. SvFF höll digitalt Representantskapsmöte under fredagen och behandlade där, i sedvanlig ordning, en mängd frågor kopplade till tävlingsregler, tävlings- och representationsbestämmelser.

Bilden: Så här ser formatet ut för de högsta damserierna från och med säsongen 2022. 2021 blir ett övergångsår med speciella regler för upp- och ned flyttning. Se den här artikeln.

SvFF:s ordförande Karl-Erik Nilsson konstaterade i sitt inledningsanförande att 2020 har varit ett mycket speciellt tävlingsår präglat av coronasituationen i samhället och att det fortfarande också finns en stor osäkerhet när vi går in i ett nytt fotbollsår.

Coronasituationen har inte bara påverkat spelet på våra planer utan även i hög grad påverkat det administrativa arbetet. Mycket krut har fått läggas på att hantera det löpande, ofta akuta, arbetet med anledning av pandemin och därmed lett till att det saknats resurser att fullt ut nå i mål med några av de utredningsärenden som löpt med återrapportering till dagens Representantskapsmöte.
Pandemin har dessutom rent konkret föranlett ett antal förslag till nya bestämmelser och även en del förtydliganden och tillägg, bland annat i reglementet för elitlicensen.

Här på svenskfotboll.se lyfte vi inför Representantskapet några av de frågor som var föremål för beslut under dagens möte. Samtliga dessa frågor klubbades igenom i enlighet med förbundsstyrelsens förslag.

  • Utökning av OBOS Damallsvenskan till att omfatta 14 lag från och med säsongen 2022, med särskilda bestämmelser för upp- och nedflyttning mellan OBOS Damallsvenskan, Elitettan och Division 1 under övergångsåret 2021.
  • Utökade möjligheter att delta i flick- och damlag för personer som upplever att deras könsidentitet inte överensstämmer med deras juridiska kön.
  • En möjlighet att flytta ner representationslag i fall där föreningsföreträdare, exempelvis styrelseledamöter eller andra med betydande inflytande, deltagit i matchfixing eller grovt åsidosatt sina skyldigheter att motverka matchfixing. 
  • Ändringar i tävlingsbestämmelserna som syftar till att ge bestraffningsorgan ytterligare verktyg för att hantera situationer där bl.a. funktionärer utsätts för våld eller hot.
  • En permanent reglering av förutsättningarna för och konsekvenser av i förtid avbrutna tävlingar extraordinära omständigheter, som exempelvis en pandemi.

Ytterligare en följd av coronapandemin när det gäller tävlingsfrågorna är att processen med seriesammansättningar och spelordningar förskjutits, bland annat av det enkla skälet att alla tävlingar inte spelats klart ännu. I det uppdrag som alltid ges av Representantskapet till Förbundsstyrelsen ingår därmed nu också ett utökat mandat att fatta beslut om seriesammansättningar för förbundsserierna.

Vidare har Förbundsstyrelsen fått mandat att besluta om ett eventuellt införande av VAR (Video Assistant Referee) i svensk elitfotboll. Skulle den utredningsgrupp som arbetar med frågan komma fram till att det är önskvärt med VAR från och med säsongen 2022 behöver ett sådant beslut fattas långt tidigare än nästa års Representantskapsmöte. Detta för att i tid kunna uppfylla vidhängande krav, som till exempel utbildning av domare.

Fredagens Representantskapsmöte var det första i historien att hållas digitalt. Karl-Erik Nilsson uttryckte när mötet avslutades en from förhoppning om att det också skulle vara sista gången som SvFF tvingades till denna extraordinära åtgärd. Detta återstår att se, men efter dagens möte är nu i alla fall de allra flesta förutsättningarna för det nya tävlingsåret kända och beslutade.