Link

"Vi får inte glömma att vi jobbar med unga människor"

Via speciella fotbollsgymnasier får tusentals ungdomar dubbla utbildningar.
- Vi ska skapa hållbara människor. Då måste vi hjälpa dem att redan tidigt se alternativ till en karriär inom fotbollen, säger Roland Larsson, Malmö FF.

Roland Larsson är U19-tränare i Malmö FF med ett förflutet som förbundskapten på pojksidan. Han har sett tusentals ungdomar kämpa sig igenom såväl klubb- som landslagsverksamhet där alla har samma mål.

– Vi får aldrig glömma att vi jobbar med människor som är unga. Det är supertufft att vara i en klubb som MFF där man hela tiden granskas och där nålsögat är smalt. Men är vi ärliga och realistiska kring förväntningarna kan vi se varandra i ögonen och lättare diskutera alternativ till fotbollen, säger han.

Idrottsgymnasium

Malmö Idrottsgymnasium ligger inhyst i Malmö stadion. För de nära 60 elever som går där, av vilka 37 tillhör Malmö FF, är logistiken med andra ord optimal. På förmiddagarna kör de ett fotbollspass i skolans regi, medan föreningsträningen startar 15.30. 17.30 är de duschade och klara. Då kan de gå hem och göra läxor. För att de ska orka med skoldagen är belastningen på förmiddagen inte heller jättehård.

Balansgången mellan att nära och att skjuta en dröm i sank är ibland hårfin. För fotbollsinstruktörerna gäller det att vara uppriktiga med förutsättningarna utan att för den skull bidra till att eleven ger upp sina fotbollsdrömmar.

– Cirka 15 000 pojkar i den 15-åriga kullen spelar fotboll. Av dem kommer ungefär 30–40 att ha fotboll som yrke. Jag vill ju inte plocka bort deras drömmar, men det gäller hela tiden att få dem att inse att man måste ha två ben att stå på, säger Roland Larsson.

Färre antal till elitfotbollen

Varje år lämnar cirka 1 100 elever något av de 73 nationella idrottsgymnasier (NIU) som finns runt om i landet med ett betyg i ämnet fotboll. Några få kommer att nå den absoluta eliten, medan flertalet stoppas av faktorer som skador, bristande motivation eller att de helt enkelt inte håller måttet.

Och för en del blir det en stor besvikelse efter år av uppoffringar.

Dubbelkarriär

– Hela NIU bygger på att man jobbar med dubbla karriärer, att eleven förbereder sig på en karriäröver­gång och att elitsatsningen har ett slut, oavsett om det är vid 17 eller 35 års ålder. Även de killar och tjejer som faktiskt når eliten kommer ju att ha en civil karriär efteråt och jobba med andra yrken i många år, säger Mika Sankala, skolansvarig vid SvFF.

NIU lanserades 2011 som en utveckling av de betydligt färre riksidrottsgymnasierna. Tanken var att komma närmare spelarnas hemmiljö och se till att ungdomarna fick bättre förutsättningar att kombinera studier och elitförberedande idrott.

– Det har möjliggjort ett helt annat samarbete mellan skola, föreningar och förbund. Förr ville inte klubbarna släppa sina spelare till skolorna, eftersom de helt enkelt låg för långt bort. Och i distrikt som saknar elitverksamhet så är NIU den bästa utbildningen spelarna kan få. Skolan blir som en akademiverksamhet, som förbereder spelaren inför en elitkarriär, säger Mika Sankala.

Unikt i världen

Enligt Mika Sankala är det svenska systemet med gymnasieskolor där specialidrottsämnet fotboll ingår, helt världsunikt. Han har rest runt i Europa och besökt flera förbund för att ta reda på hur man ser till att unga spelare får hjälp att skaffa sig en parallell utbildning vid sidan om fotbollssatsningen.

– Det finns länder som gör jättebra saker, men jag kan inte hitta något upplägg som totalt sett är bättre än vårt med NIU. I en del länder är klubbarna helt ointresserade av de unga spelare som inte håller måttet för vidare elitsatsning. Här har vi ett annat sätt att se på människan. Jag vågar påstå att vårt system är suveränt och har ett hållbarhetstänk runt spelarna, säger Mika Sankala.

Problem och lösningar

Under de tre år en spelare går på NIU läggs stor vikt vid alternativa karriärval och att se till att spelarna klarar den belastning som en elitsatsning innebär. Eleverna för träningsdagbok där såväl psykiskt som fysiskt välmående dokumenteras. Om spelaren plötsligt flyttas upp till A-laget, eller har ett tufft schema med många resor, anpassas undervisningen.

– Men det går åt båda hållen. En spelare som är sliten och ligger efter med studierna kan i stället kanske skippa en träning eller en bortamatch. Allt handlar om att hela tiden ha koll på varje elevs situation och belastning, säger Mika Sankala.

– Jag vågar påstå att vårt system är suveränt och har ett hållbarhetstänk runt spelarna.

Stor press

Pressen och belastningen i en elitförberedande verksamhet är i de flesta fall större än på vanliga gymnasier. Av de 3 300 elever som är inne i NIU-systemet fullföljer strax under 10 procent inte utbildningen. Orsaken kan vara allt ifrån bristande motivation till att eleven lyckas bli proffs.

I den senaste årliga enkätundersökningen uppgav 30 procent att de hade upplevt psykisk ohälsa under en längre period (minst två veckor) som medfört att de hade haft svårigheter att fungera i vardagen.

– Samtidigt uppger en stor majoritet att deras liv är idealiskt. De får studera och ägna skoltid åt det de tycker mest om. Därför blir frågan om psykisk ohälsa lite svår att mäta med en ja- eller nejfråga. Vi ser över frågan för att få ett bättre svarsunderlag, säger Mika Sankala.

Hans känsla är att de som uppger att de har upplevt psykisk ohälsa upplever att de inte räcker till som spelare eller elev. Ofta är avsaknaden av en alternativ identitet ett problem.

Man kan alltid jobba inom fotbollen

– Att bara betrakta sig som fotbollsspelare är en stor riskfaktor. Det räcker med en skada så kan satsningen vara över. Men med det system vi har ser vi till att eleven har ett nätverk omkring som ger bästa förutsättningar. Exempelvis får samtliga elever genomgå grundläggande tränarutbildning, som en port till en annan del av fotbollen om man inte når ända fram som spelare.

Hur ser det då ut i Malmö? Når skola och förening fram till spelaren i samtalen om att kunna se ett liv bortom en professionell fotbollskarriär? Roland Larsson säger att när han har framtidsdiskussioner med spelarna kan en del sträcka sig till att kunna tänka sig att jobba med ”något inom fotbollen”, om de skulle ratas i jakten på ett proffskontrakt. Han låter nästan lite rörd när han tänker på den passion han möter i samtalen med spelarna.

– Det är fantastiskt att drömmarna är så stora, även om det kanske är lite naivt ibland. Utan att ha några siffror är min känsla att de allra flesta fortsät­ter att spela fotboll även om de inte tar plats i en elitförenings seniortrupp. Vårt U19-lag mötte nyligen Torns IF:s seniorlag där flera har spelat i MFF. Självklart blir man glad när man ser att de inte hoppar av.  

Nationell Idrottsutbildning

  • Startade 2011 som en utveckling av systemet med riksidrottsgymnasier.
  • Det finns 73 stycken (från ht-19) över hela landet.
  • Totalt 3 300 elever går på NIU. Från ht-21 ökar antalet till 4 200.
  • Kommunen alternativt friskolan är huvudman och har ansvaret för utbildningen.
  • SvFF kvalitetssäkrar skolornas verksamhet samt ansvarar för studieplanen.
  • För att arbeta som NIU-lärare behövs både lärarlegitimation i ämnet specialidrott samt UEFA Elite Youth-tränarutbildning. SvFF uppskattar att cirka 70 procent av fotbollsinstruktörerna är helt behöriga lärare på NIU-gymnasierna.    

Text: Juan Martinez - Foto: Daniel Nilsson
Text hämtad från Magasinet Fotboll #4-2019