Group 2 Copy 19LinkGroup 3Group 2

Kaxigare ton

Hur får man invandrartjejer att spela fotboll? Falcao Futsals stjärnduo Daniella Chamoun och Nazanin Vaseghpanah tror att futsal kan lyckas där fotbollen har misslyckats.
– Futsal kommer att locka invandrartjejer – om det får fortsätta vara en kaxig sport, säger Nazanin Vaseghpanah.

Daniella Chamoun och Nazanin Vaseghpanah tar emot i omklädningsrummet i Botkyrkahallen. Det är två timmar kvar till SM-semifinalen mot IFK Uddevalla och stämningen är bra. Självförtroendet är på topp.

Mer än hälften av spelarna har utländskt påbrå. Det är en ovanlig syn inom damfotbollen. I "vanliga" elvamannatrupper på dam- och tjejsidan är det ytterst få tjejer med utländskt påbrå. Enligt undersökningen Ung livsstil spelar till exempel endast 4–5 procent av alla högstadietjejer med invandrarbakgrund fotboll*.

– Jag tror att futsal är en sport som skulle kunna locka invandrartjejer. Om de får chansen, och om sporten växer, säger Nazanin Vaseghpanah, lagkapten i Falcao.

Och futsal för damer växer. De senaste tio åren har sporten gått från 12 000 registrerade spelare till drygt 50 000 förra året. Så vad ska locka invandrartjejerna?

– Futsal är inte en sport där du ska passa, vara lugn och spela det enkla spelet. Här tappar man boll, här gör man sina egna grejer, säger Nazanin Vaseghpanah och fortsätter:

– Men det handlar inte bara om teknik, utan om mod. Att tro på sig själv, den där kaxigheten som kanske inte är så vanlig i Sverige. Alla vi här känner att vårt sätt inte har varit accepterat inom fotbollen, men det här är vår sport.

Sveriges bästa futsalspelare Daniella Chamoun tror även att storleken på laget spelar en stor roll. I en större fotbollstrupp känner sig många invandrartjejer utanför. De sticker ofta ut med en mer expressiv spelstil och ett tuffare kroppsspråk. Kontrasten till de "svenska" tjejerna blir helt enkelt för stor.

– Jag tror att när det är en mindre grupp så accepteras man mer. Man får vara den man vill vara, utan att behöva anpassa sig. Med tio spelare i laget har man en bättre chans att skapa en relation till alla, säger hon.

Både Nazanin Vaseghpanah och Daniella Chamoun vill gärna att futsalen ska växa. Och för att locka fler tjejer att börja spela besöker de föreningar, skolor och hallar runt om i Botkyrka och kringliggande områden.

– Många ser upp till oss, vi är förebilder. Klart att det väcker intresse. Vi har gjort stort avtryck här i Botkyrka, men också i hela Sverige. Vi kommer bara att locka fler och fler, säger Daniella Chamoun.

Nazanin Vaseghpanah fortsätter:
– Vi väcker intresset i förorterna, och säger till folk att komma och testa, att se sporten. Det är skillnad på futsal och fotboll. Futsal är en kaxigare sport, och därför tror jag futsal kan locka invandrartjejer. På herrsidan är det många som sticker ut utan att ifrågasättas, jag hoppas det får vara så på tjejsidan också.

* Siffran 4–5 procent gäller både första generationens invandrartjejer (födda i utlandet) och andra generationens (födda i Sverige men med båda föräldrarna födda utomlands). Motsvarande siffra för tjejer med svenska föräldrar är 12 procent.

 

Hallar är tryggare

Ulf Blomdahl

 

Ulf Blomdahl, forskningsledare för den återkommande undersökningen Ung livsstil, förklarar att många invandrartjejer tycker att det känns tryggare att idrotta i hallar än på öppna idrottsplatser och bollplaner. I djupintervjuer, som gjordes i samband med undersökningen, berättade invandrartjejer att i hallar slipper de höra jämnåriga killars och äldre mäns kritiska kommentarer, både om nivån på spelet och om att de spelar fotboll överhuvudtaget.

Anders Falkirk, Magasinet Fotboll. Foto: Anna Ledin Wirén