Group 2 Copy 19LinkGroup 3Group 2

Tufft val: "Barn ska inte behöva välja sport"

Svensk barn- och ungdomsidrott sprider mycket glädje. Men det finns baksidor: hot om mindre speltid, splittrade lag, olyckliga barn. Allt längre säsonger och krav på tidig specialisering gör att många ambitiösa ledare tvingar barn att välja en sport. Och detta gäller numera inte bara elitsatsande lag utan även breddidrotten.

Nu växer motståndet i hela landet. 14 av Riksidrottsförbundets 19 distrikt har infört Samsynmodellen för samarbete mellan konkurrerande sporter.
– Barn ska inte behöva välja sport, säger Pia Hillgren, verksamhetsledare på Sisu Idrottsutbildarna och Gävleborgs Idrottsförbund.

Artikel hämtad från Magasinet Fotboll #3-2019.

1 – Het diskussion

Vad är bäst, tidig specialisering på en sport, eller att hålla på med flera sporter parallellt i unga år?
Från 1990-talet och framåt har frågan debatterats i omgångar. Och det gäller självfallet inte bara fotbollen, även i tenniskretsar och inom många andra sporter har för- och nackdelar med specialisering diskuterats.

Åsikterna har varit, och är, raka och tydliga:

  • Hård och tidig inlärning krävs för att förfina tekniken för att nå högsta internationella elitnivå. Det krävs helt enkelt för att kunna hänga med i den allt hårdare internationella konkurrensen, hävdar specialiseringsförespråkarna.
  • Flera sporter är bra för barns motoriska utveckling och ger kroppen en större rörelsebank, vilket även är bra om man vill nå elitnivå, menar de som förordar multisportande.

På senare år har diskussionen breddats. Nu handlar den även om barn och ungdomars glädje och hälsa. En alltmer utbredd specialisering och längre säsonger har lett till krockar mellan olika sporter, vilket i sin tur har lett till att många sporter tappar utövare.

– Det är olyckligt. Barn ska inte behöva välja sport. Har de lust att både spela fotboll och ishockey, så ska de få chansen till det, säger Pia Hillgren, verksamhetsledare på Sisu Idrottsutbildarna och Gävleborgs Idrottsförbund.

2 – Samsyn och säsongsuppdelning

Pia Hillgren var med och startade det som kallas för Samsyn för RF Gästrikland (i dag Gävleborg som täcker både Gästrikland och Hälsingland), ett projekt där specialförbunden skulle lösa gemensamma utmaningar. En av dem var en oroande utveckling: att flera lag i distriktet tvingade barn att välja sport.

– Det var inte ett helt nytt fenomen för oss, men problemen eskalerade ganska snabbt. Tydligen hade många tränare blivit mer ambitiösa och ville att deras spelare skulle satsa hårdare. Det var både ökad träningsdos och allt längre säsonger, berättar Pia Hillgren.

– Vi fick en rad klagomål från föräldrar som undrade vad som gällde när två sporter konkurrerade med varandra. Föräldrarna var rådvilla. Kunde verkligen tränarna kräva att barn skulle välja en sport?

Pia Hillgren berättar vidare att det kunde förekomma hot om mindre speltid eller att barnet inte skulle få följa med på en cup i till exempel ishockey för att hen prioriterade fotboll.

– Å andra sidan när spelare valde att träna ishockey i stället för fotboll, där säsongen fortfarande var i gång, splittrades fotbollslaget och det fick konsekvenser i form av inställda matcher och i värsta fall att barn tappade sugen och slutade med båda idrotterna eller att laget helt enkelt fick lägga ned.

– I en del fall trodde man inte det var sant, att vuxna orsakade utslagning av barn...

Hösten 2013 kom innebandyns, fotbollens och ishockeyns förbund i Gästrikland överens om nya riktlinjer (se faktaruta längre ner på sidan) som bland annat klargjorde att ishockeyns säsong ska pågå oktober–mars och fotbollens april–september.

– Det viktigaste är nog att barnets bästa ska sättas i fokus hela tiden. Det gällde att utbilda och även skapa dialog mellan ledare med samma barn i verksamhet.

Och hur har det gått?
– Det har gått bra. Vi har fått allt färre fall där föräldrar klagar på att deras barn tvingas välja, men problemet är ju inte löst. Jag tror tyvärr att det alltid kommer finnas ledare och föräldrar som tror på tidig specialisering och hård­satsning med uttagningar och utslagning i unga år.

Foto: Karl Nordlund

3 – Allt tidigare specialisering

Men varför ser det ut så här med krockar och krav om att välja en enda sport? Svaret har ni redan läst: i den allt hårdare konkurrensen, menar många idrottsledare, krävs det tidig specialisering för att få fram elitidrottare.

Vad säger då forskningen om saken? Behövs tidig specialisering för att få fram elitidrottare i dag?

– Det är ju den stora frågan. Tittar man på den forskning som finns så kan man inte se några resultat som bevisar eller motbevisar en viss modell, utan det finns många olika sätt att nå elitnivå, säger Per Göran Fahlström, lektor på institutionen för idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Han har, tillsammans med flera forskarkolleger, sammanställt den forskning som finns i ämnet, men också tittat närmare på cirka 350 svenska idrottare som har nått landslagsnivå.

– De allra flesta har ”samplat”, det vill säga provat olika sporter, i unga år och specialiserat sig senare. Andra har hållit på med en sport hela tiden, tidig specialisering så att säga. Det gäller särskilt idrotter som gymnastik, simning, konståkning…

– Sammantaget visar våra resultat, precis som internationell forskning, att när det gäller lagbollsporter har de flesta elitutövare hållit på med fler än en idrott en bit upp i tonåren.

Magasinet Fotboll har tagit fram egen statistik över fotboll och landslagsspelare under 2000-talet, som visar att elitsatsning (som ofta inbegriper tidig specialisering) verkar gå nedåt i åldrarna.

Tittar man till exempel på Skåne, som har haft flest spelare i landslaget under perioden, så har genomsnittsåldern för när spelarna kom till en elitklubb gått ner från 17 år för dem födda på 70-talet till 13 år för dem födda på 90-talet. Motsvarande siffror för Stockholm är cirka 16 respektive 9 år.

– Siffrorna bekräftar ju det som många redan har sett, att specialisering verkar gå ner i åldrarna inom fotbollen. Det innebär inte att detta är den bästa vägen för att bli en bra fotbollsspelare, men det visar på en tendens som är ganska tydlig inte minst inom lagbollsporterna, säger Per Göran Fahlström.

– Det man däremot kan se genom den forskning som finns är att det inte finns några nackdelar med att sampla, och inga självklara fördelar med tidig specialisering.

Det bör poängteras att Samsyn inte handlar om förbättrade elitsatsningar, utan om barns rörelseglädje och hälsa. Och allt fler RF-distrikt har tagit det till sig. I dag finns Samsyn i 14 av Riksidrottsförbundets 19 distrikt.

Bland barn i åldern 12–15 år idrottar sju av tio i en förening minst en gång i veckan. Bland 16–18-åringar är siffran fem av tio. Närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Källa: SCB och RF. Foto: Karl Nordlund

4 – Lyckat i IFK Luleå

I Norrbotten använder man sig av Samsyns riktlinjer sedan några år. Här samarbetar flera sporter genom återkommande möten, man planerar träningsläger, cuper med mera och säsongen delas upp halvårsvis med förtur för den sport som är i högsäsong.

Johanna Augustsson, tränare för IFK Luleås fotbollstjejer födda 04/05, är mycket nöjd med samarbetet:

– För oss har det varit bra. Många tjejer i laget spelar även basket, som ju är en stor sport i Luleå, och jag pratar regelbundet med deras tränare. Vi har också möten där vi tittar på våra planeringar så att det inte blir krockar för de tjejer som spelar både fotboll och basket.

– Och jag ser flera fördelar med att tjejerna håller på med två sporter samtidigt. Man utvecklar både sin spelförståelse och sin motorik. Till exempel kan man se att några av de tjejer som spelar basket är snabbare på de tre fyra första stegen.

– Fast den allra viktigaste vinsten med multisport och Samsyntänket är att tjejerna inte hinner bli ”less” på sina sporter. Med multisportande växlar man ju mellan två sporter.

– När våren kommer så är de som har spelat basket vältränade, men sugna på att börja spela fotboll igen, säger Johanna Augustsson.

Fakta: Riktlinjer för Samsyn

  • Barn och ungdomar till och med 15 år ska kunna hålla på med fler idrotter samtidigt.
  • De ska få spela klart sina säsonger, enligt följande fördelning: April–september sommarsporter som fotboll. Oktober–mars vintersporter som ishockey och innebandy.
  • För de barn och unga som väljer att utöva bara en idrott kan deras lag ha träningar året runt.
  • För cuper och träningar som anordnas när en viss idrott har ”lågsäsong” och krockar med en idrott i högsäsong gäller följande: Cuper. Högsäsongsidrotten har ”förtur”. Träningar. Ledare bör ha kännedom om vilka som utövar annan idrott, och ska visa att det är okej att träna ”högsäsongsidrotten” vid krockar.
  • Förbunden ska ta upp Samsyns riktlinjer på ledarträffar och se till att ungdomsansvariga och ordföranden i föreningarna har god kännedom om Samsyn.

Text: Anders Falkirk
Foto: Karl Nordlund