Link

Thylin: Imponerande start av Norrköping

Hur bra är IFK Norrköping? Lika bra som 2015?
Det återstår 27 omgångar av spelhalvåret 2020 och vi ska därför inte tala om Guldköping redan nu, men frågan är relevant och intressant.
Sammanlagt 7-1 mot AIK och Djurgården är resultat som väcker respekt och förundran.

Alexander Fransson har ännu inte spelat en enda minut, men hans frånvaro har inte varit märkbar eftersom Norrköping fungerat så utomordentligt bra, både kollektivt och individuellt, offensivt och defensivt. Det är för närvarande mycket svårt att hitta några svagheter i Jens Gustavssons lag.

Isak Pettersson är en av Allsvenskans bästa målvakter och definitivt nr 1 i konsten att behandla bollen med fötterna.

Backlinjen Henrik Castegren-Filip Dagerstål-Rasmus Lauritsen-Lars Krogh Gerson är följsam, verkar aldrig stressad. Lauritsen är kanske Allsvenskans starkaste huvudspelare, men han kan också slå exakt tajmade djupledspassningar. Till Christoffer Nyman, exempelvis.

Eric Smith och Andreas Blomqvist tillhör inte Allsvenskans mest omskrivna mittfältare, men det är inte antalet feta rubriker som är avgörande, utan insatserna på planen. Eric och Andreas är två starkt bidragande orsaker till att Norrköping inlett säsongen på ett så imponerande sätt.

Christoffer Nyman, ja. En tränares önskespelare, gissar jag. Smart, alltid i rörelse, ger inte motståndarna en lugn stund. Konkurrensen är hård, men Christoffer kan vara med och konkurrera om en plats i landslagstruppen. Janne Andersson vet vad han kan bidra med.

Christoffer Nyman - lagkapten och kulturbärare.

Sead Haksabanovic åkte inte tillbaka till West Ham, till glädje för både Norrköping och Allsvenskan. Han har tekniken, snabbheten, tillslaget och självförtroendet; en spelare som kan sätta sin prägel på matcherna utan att till synes anstränga sig.

Glömde jag att nämna Simon Thern och Jonathan Levi? OK, nu har jag gjort det. Hög klass.

Redan efter tre omgångar talas det om att spelprogrammet är för tufft, att spelarna är slitna, att alla lag måste rotera på ett närmast hysteriskt sätt. Ingen tycks ha informerat Jens Gustavsson om det. Han har startat med samma spelare i alla matcherna, med ett undantag: Maic Sema var med i premiären mot Kalmar FF – och ersattes av Andreas Blomqvist i mitten av andra halvlek.

Det är möjligt att även Norrköping måste rotera så småningom, men det är minst lika viktigt att ha ett samspelt lag som en bred trupp. Jag tror att alla spelare längtar efter nästa match, men om vi ständigt pratar om att det är ett problem att under vissa perioder spela två matcher i veckan; då blir det ett problem.

Tillbaka till frågan i ingressen: Är IFK Norrköping lika bra som 2015? Inget klart svar kan levereras redan i dag, men vi kommer säkert att göra jämförelser med guldlaget flera gånger i år. 2015 hette tränaren Janne Andersson och tongivande spelare var Andreas Johansson, Daniel Sjölund, skyttekungen Emir Kujovic och Arnór Ingvi Traustason, en kvartett som inte längre finns kvar i stan.

Men Christoffer Nyman, som gjorde tio mål 2015, kom tillbaka från Eintracht Braunschweig i fjol, en kulturbärare som är ovärderlig för laget och klubben, en spelare som fansen älskar och motståndarnas försvarare inte gillar att möta.

Det återstår att se om Norrköpings tre kommande motståndare, Östersund, Elfsborg och IFK Göteborg, kan stoppa honom.

Det ska också bli intressant att se vilket inflytande Alexander Fransson kan få på Norrköpings spel när han kommer tillbaka, frisk och fulltränad. En guldspelare?

Stefan Thylin