Group 2 Copy 19Link

Hög spelaromsättning i Allsvenskan och Superettan

50 procent. Så hög var spelaromsättningen i genomsnitt i ­All­svenskan mellan 2017 och 2018. Det visar ny statistik som Magasinet Fotboll har tagit fram. – En överraskande hög siffra, säger Ola Rydén på SEF.

Att hälften av personalen skulle försvinna från ett år till ett annat, vore en mardröm för både större och mindre företag i näringslivet. Det kan de flesta vd:ar och personalchefer vittna om. Kompetensförlusterna vore nästan omöjligt att ersätta.
Men inom svensk elitfotboll verkar det vara en ny verklighet.
– Förr i tiden räknade man trupperna i tredjedelar. Behövde man förstärka en trupp så var målet att behålla två tredjedelar och en tredjedel skulle bytas ut. Allt för att man skulle utveckla truppen och lagen på lång sikt, säger Ola Rydén, ligaansvarig på SEF.

Snittet för spelaromsättningen i Allsvenskan ligger på just 50 procent, i Superettan försvann 60 procent av spelarna från klubbarna.
Bryter man ner statistiken på klubb för klubb så blir spelaromsättningen än mer dramatisk. Varberg Bois FC behöll 3 spelare, medan 21 spelare försvann. Motsvarande siffra för AFC Eskilstuna var 8 kvar och 24 ut.
– Det är dock inte så underligt. De lag som ligger i streckstrider eller tar sig upp från Superettan till Allsvenskan, alternativt åker ut ur en serie, brukar ju byta ut stora delar av sin spelartrupp. Så har det alltid varit, säger Ola Rydén.

Han menar grovt förenklat att lag som åker ur en serie ofta måste göra sig kvitt spelare av ekonomiska skäl. Det blir för dyrt att behålla truppen.
– Och har ett lag gått upp så måste man förstärka truppen av sportsliga skäl för att kunna hänga kvar.

Anmärkningsvärt är dock att stabila lag som ligger mitt i en tabell, eller på övre halvan, också hade en 50-procentig spelaromsättning mellan 2017 och 2018.

Man skulle kunna tro att långsiktighet skulle betala sig här – att långsamt förbättra truppen, både med precisa värvningar och utbildning av unga spelare, gärna från de egna leden. Men i lag som till exempel Hammarby IF, Örebro SK och IFK Norrköping var antalet spelare som fick lämna laget inför säsongen 2018 fler än de som fick stanna.

Vad beror det på? Jens Gustafsson, manager för IFK Norrköping, menar att det finns flera samverkande faktorer. Utbudet av spelare är större än tidigare, resultatfixering och sämre tålamod hos klubbarna, samt högre spelarlöner i Europa som lockar...
– Allt har lett till att kontrakten har blivit kortare. De flesta vill ha det så, kanske främst spelarna och deras agenter. Med ett kort kontrakt, på till exempel ett år, så kan spelaren gå direkt till en utländsk klubb och få en högre lön, säger han.

Men Jens Gustafsson påpekar att allt fler klubbar vill också ha en hög omsättning på spelare, av rent ekonomiska skäl. Det ingår i en affärsmodell där man köper billiga talanger, utvecklar dem för att sedan sälja dem dyrare.
– Och då är det som i alla andra affärssammanhang: Man vill ju sälja när produkten är som bäst för att få ut ett högt pris. Och för pengarna kan man köpa ytterligare talanger eller kanske förstärka truppen med en etablerad spelare.

Frågan som hänger i luften, både bland hängivna supportrar och fotbollsintresserade managementkonsulter, är uppen­bar: Hur bygger man ett lag om halva truppen försvinner varje år?

I ett normalt företag skulle den kompetensförlusten anses vara affärskritisk. Men inom fotbollen, åtminstone bland etablerade topp- och medellag, verkar de flesta ha hittat en ny managementfilosofi: att skikta truppen i två delar. Mattias Rosenlund, klubbchef i Kalmar FF förklarar:

– En del som består av kulturbärande äldre spelare, och en del som består yngre "nya" spelare som snabbt ska utbildas, Den äldre delen består i vårt fall av Elm-bröderna, Emin Nouri, Tobias Eriksson och Markus Thorbjörnsson.
– De får gärna vara från orten eller från Småland. De har även klubbhjärta kvar och kan skola in nya spelare i klubbens sätt att spela, träna och uppträda.

För att detta ska fungera bra behövs även en bra organisation runt laget och förbättrad scouting, påpekar Mattias Rosenlund.
– Det är otroligt viktigt att man scoutar bra. Det gäller inte bara att titta på hur spelarna fungerar på plan, utan även att de har rätt karaktär för oss. Att det går att bygga ett lag med dem.

– Man kan säga att den höga spelaromsättningen har lett till att vi har slutat att prata om klubbkänsla, nu handlar det om att skapa lagkänsla.

Fotbollskonsulter

Magnus Forslund, doktor i företagsekonomi på Linnéuniversitet, har bland annat har studerat management i idrottsföreningar. Han tycker att utvecklingen inom fotbollen för tankarna till bemannings- och konsultbranschen.

– På större företag hyr man in kompetens för kortare kontrakt, som problemlösare. Och det är väl ett sätt att se på de allt kortare kontrakten mellan spelare och klubb. Fotbollen är ju dock reglerad med transferfönster och utomstående företag får inte äga spelare, men slutresultatet är nästan detsamma.

– Inom elitfotbollen kan man även se likheter med amerikansk fotboll. Där köps rollspelare in, spelare som endast har en sak att utföra på plan. Och det kan ju liknas vid en konsult.

Magnus Forslund menar också att utvecklingen med kortare kontrakt och högre spelaromsättning kommer att ställa nya krav på spelarutbildningen.
– På sikt kommer den att bli en ren yrkesutbildning, där man även ska kunna lära sig att snabbt ta till sig det klubbspecifika hos sin nya arbetsgivare.

Anders Falkirk, Magasinet Fotboll

Serier - senaste