Link

Sembrants overkliga dagar

Från epidemins epicentrum i Lombardiet till rehab och brödbak i Uppsala. Juventus och landslagets Linda Sembrants tillvaro har snabbt bytt skepnad.

Intervju

Den 7 mars publicerade du ett inlägg på Instagram där du gick i skidbacken i Sestriere. Vad visste du där och då?

– Jag visste att smittan fanns i norra Italien. Men bilden togs lördagen den 29 februari, två dagar innan allmän karantän infördes. Just då var det mer allmänna råd om att vara försiktig.

När gick det upp för dig att läget var allvarligt i Italien?

– I samma veva som bilden i backen togs. Jag började höra på grannarna, italienskorna, att det fanns oro och rädsla. Mina italienska lagkamrater som var med sitt landslag i Algarve ville hem. De var stressade och rädda att inte få komma hem om gränserna stängdes.

– Allt gick väldigt snabbt. Den 23 februari fick vi reda på att smittan kommit in i landet. Vi hade bortamatch. En spelare i ett annat lag fick isoleras på grund av att hon varit i en liten by som drabbats.

Du hann sitta isolerad i Italien, hur var det?

– I vissa mataffärer fanns det inte en pryl att köpa, allt var utplockat. Folk ute hade handskar och masker på sig. Det var overkligt. På onsdagen, den 4 mars, bestämde jag mig för att återvända till Sverige. Det var väldigt nervöst eftersom många flyg var inställda.

Sedan satt du i karantän i två veckor i Sverige, hur löste du det?

– Jag tränade på egen hand och fick mat hemkörd. Alla de små sakerna jag hade upplevt i Italien började plötsligt inträffa här. Det bunkrades och kom direktiv. Det var märkligt. Men jag kände att jag hade lite erfarenhet.

Var du rädd?

– Inte för egen del. Jag tänkte mer på min omgivning om jag skulle smitta någon i min närhet. Men nu i efterhand när man ser unga som också har drabbats så hårt är det läskigt.

Hur har du hållit i gång träningen?

– Jag har blandat fys, bollövningar och löpning. Jag har lagt mycket tid och energi på min fysik. Förmodligen är jag i mitt livs form!

– Det som är viktigt är att få till rutiner. Man går från att vara lagidrottare till individuell. Det kräver mycket. Men jag har haft en svår knäskada med lång rehab, så jag har lite att falla tillbaka på.

Vad har du gjort annars under den här tiden?

– Jag är bra på att baka och gillar att följa recept. En favorit är havrerutor med jordnötssmör och chokladtäcke. Under karantänen har jag bakat en del, bland annat bröd till grannar. Och så har jag gjort müsli till pappa.

Hur mycket saknar du landslaget?

– Mycket. Bara att spela för Sverige. Det är en stor ära att få vara med och sjunga nationalsången. Varje match är speciell. Sedan saknar jag laget. Den tiden man är i väg med landslaget, det känns konstigt att vi inte setts. Jag älskar miljön. Omklädningsrummet, att vara med varandra.

Finns det något positivt med att säsongen är uppskjuten?

– Efter VM i Frankrike var jag trött, det var en lång säsong. Jag kom nästan direkt till Juve och fick knappt någon försäsong. Nu har jag fått lång tid på mig att bygga upp mig.

Har du kontakt med spelare och ledare i landslaget?

– Ja, jag och Caroline Seger hörs ganska ofta. Peter Gerhardsson har hört av sig och kollat av hur vi mår och om vi behöver något. Sedan har jag varit i kontakt med vår psykologiske rådgivare. Det har varit bra stöttning från landslaget.

Hur ser din situation ut just nu (den 11 juni)?

– Jag återvände till Italien den 12 maj och sattes då två veckor i karantän. Jag fick inte lämna mitt hem över huvud taget. Sedan gjorde jag olika hälso- och coronatest för att säkerställa att jag kunde återuppta träningen. Så sedan slutet av maj har jag kunnat träna på anläggningen, men vi har väldigt många restriktioner att följa.

– Just när ligan ställdes in var det kaosartade dagar. Nu blir det nog träning ett litet tag och sedan semester hemma i Sverige. Jag vet inte när vi ska återsamlas, eller när nästa Serie A-säsong börjar.

Fakta // Linda Sembrant

Född: 1987 i Uppsala.

Karriär (klubbar): SK Servia, Upsala IF, Bälingetrollen (U-laget), Bälinge IF, AIK, Kopparberg/Göteborg, Tyresö. Montpellier, Juventus (kontrakt till 2021).

Favoritspelare som liten: Hanna Marklund och Andrea Pirlo.

Bästa fotbollsminnet: OS i Brasilien. Allt man fick uppleva, spela inför 80 000. VM i Frankrike 2019. Och VM 2011. Min första VM-match, mot USA. Kommer ihåg att jag ska in sista 30. Det var ett speciellt ögonblick när jag står vid sidan och ska kliva in. Står med ryggen mot min familj.